Tillbaka

Nu har det gått drygt fem år sedan jag sist skrev. Gör ett försök igen :)

Det har såklart hänt en hel del sedan sist. Här är dock de stora sakerna:

Husets utbyggnad och garage blev färdigt enligt plan. Vi har också gjort om i princip hela vår tomt. Hela baksidan är inträad i stor vinkel runt huset (alltid sol på altanen). Vi har en underbar uteplats med pool, soffa, barbord och matbord. Stora ytor att umgås och vara på.

Efter den första Cykelvasan, som var skitkul, skitjobbig och en fantastisk erfarenhet för mig som aldrig förut tävlat, blev det tre stycken till. Jag och Samuel körde 32 km och Rikard körde 95km. Amanda körde barnens cykelvasa i Mora. Senaste vasan var 2016. Förrs året krockade det med träningsläger för Samuel och i år hade vi helt enkelt inte motivationen.

Samuel slutade med Funky kidz, började med BMXracing ett par somrar, skadae sig och slutade med det. Började cykla mer MTB i grupp (Täby MTB), bytte fotbollen (som han aldrig egentligen gillade eller förstod sig på) mor ishockey (Kista HC). Ishockeyn håller han fortfarande på med och gillar verkligen. Rikard och jag har blivit riktigt hängivna och engagerade hockeyföräldrar. De senaste säsongerna har vi varit ansvariga för ishallens café men har nu inför kommande säsong sagt ifrån oss det ansvaret. Samuel spelar forward men kommer troligtvis att bli back kommande säsong. Numera spelar Kista ihop med Sundbyberg eftersom det är ont om spelare. När laget startade för några år sedan var stommen kompisar från Töjnan plus lite Kista/Husby/Akalla-killar men inför kommande säsong är det bara Samuel kvar från Töjnan. Vi får se hur denna säsong blir. Jag har också lärt mig att sköta OVR (liverapportering av matcherna på nätet) samt att jag är utbildad båsfunktionär. Älskar hockey! Samuel har fortsatt att spela fiol och han är en otroligt duktig talang och jag är sjukt stolt över honom! Han spelar nu med Kulturskolan i Sollentuna (privatlektion, ensemblespel och symfoniorkestern). Han spelar också med en musikgrupp som kallar sig ULV (Upplands LåtVerkstad), de spelar folkmusik och håller till i Uppsala. Den härliga gruppen med ungdomar träffar han en gång i månaden ungefär. Det har också visat sig att han är både duktig och intresserad av matematik och kommer till hösten att börja i sjuan på Edsbergsskolans Mattespets-utbildning. Stolt igen! Inför fjärde klass lämnade han Töjnaskolan och började i Norrvikenskolans musikklass. Tyvärr var det en skola med usel ledning och vansinnig omsättning på lärare. han var kvar två år. Sexan har han gått på Rådanskolan i Silverdal och det har varit okej. Bra skola och han har mycket fina betyg men skolan ligger avsides med dåliga kommunikationer och han trivdes nog aldrig riktigt. Vi har stora förhoppningar om den nya skolan och för att komma in på Mattespets så har han fått göra inträdesprov (i hård konkurrens): mattetest och personlig intervju. Så förhoppningsvis kommer det att gå studiemotiverade elever i den klassen. Han känner två tjejer som ska gå där. Isabel är en utav dem. Vi har umgåtts med hennes familj sedan Amanda var halvåret. Det är den familjen vi semestrat i fjällen med, åkt på kryssning mm mm.

Amanda då? Ja, hon är ju nio år fyllda nu :) En mycket självständig ung dam med otroligt mycket vilja, egna initiativ, påhittig, pratig, ett jäkla humör och älskar djur. Hon gillar inte sport lika mycket som vi andra. Hon har provat dans  och ridning men slutade. När Samuel började med ishockey lockade vi henne att börja med Ringett (ett lagspel på is för endast tjejer) men efter ett par säsonger gick de över till hockey. Rikard har tränat flicklaget och de första säsongerna hade hon flera kompisar i laget men förra säsongen gick Ebba (två år äldre) till pojklaget och tjejlaget blev väldigt litet så de började träna och spela lite ihop med Sundbyberg. Kommande säsong läggs flicklaget ner och Amanda kommer att träna med killarna (Ebbas lag). Hon är otroligt duktig på skridskorna och börjar förstå spelet bättre och bättre. Förutom hockeyn så idrottar hon inget, cyklar lite med oss då och då. Hon vill hellre leka med kompisar, kolla på serier på paddan. Iför hösten har jag ställt henne i kö på friidrott men det är tydligen svårt att få plats. Hon provade fiol en termin men lade av. Hon gillar inte att öva/träna. Hon och Samuel är väldigt olika varandra, vilket i och för sig märktes redan när hon var nyfödd. Det senaste året har de varit inne i en period då de bråkar och tjafsar väldigt mycket. Otroligt energikrävande!

Det är härligt att de båda är så stora nu och det senaste året har jag och Rikard varit mer “fria” och kunnat träna och då lämnat dem ensamma hemma.

Rikard arbetar kvar på HP och har väl bytt tjänst minst en två gånger sedan sist. Han gick ner en hel del i vikt för ett år sedan och mår nog nu bättre än någonsin. Cykling, löpning och styrketräning håller han mest på med. MC-åkandet har inte direkt varit frekvent sedan Amanda föddes. HD:n finns dock kvar.

För mig personligen har jag ett mycket bra liv. Jag har tid att träna, läsa och bara vara. Jag jobbade som restauranggruppchef på Fazer inom skola och utvecklades massor men längtade också därifrån och ville göra något annat. De sista två tre åren hade jag bedrövligt dåliga chefer med fantastisk bra kollegor och medarbetare under mig. Jag beslutade mig för att söka nytt jobb och sluta på Fazer, kände att jag gjort mitt där. hade inte mer att ge, lågan var liksom släckt och det var dags att gå vidare. Svårast var att veta vad jag skull söka för jobb, vad ville jag med min framtid? Förra våren sökte jag i alla fall ett jobb som Områdeschef på Sigtuna kommun med ansvar för kommunens förskole- och skolkök. I princip det jobb jag redan hade men nu inga chefer under mig (som jag haft på Fazer de senaste fem sex åren och som utvecklat mig mest), arbetskamrater och ett kontor att gå till (inte ha kontoret i bilen och i dataväskan som tidigare). Jag var också nyfiken på hur det skulle vara att jobba för en kommun. Visst, jag gick ner lite i tjänst men jag kunde också se att det fanns mycket utmaningar och ett stort utvecklingsarbete att göra. Den största vinningen av all var att jag skulle kunna dra ner på arbetstempot och inte ha tokmycket stress och press på mig hela dagarna. Efter två intervjuer under sommaren blev jag erbjuden tjänsten och jag tackade ja. Det kändes som en stor befrielse att veta att jag skulle lämna Fazer och börja på nytt. Det var förstås också en sorg att lämna ett företag efter 16 år, som gett mig så otroligt mycket: utbildning, erfarenhet, utmaningar, lyckanden, misslyckanden, vänner, kärlek, uppskattning, uppmuntran och så mycket roligt. Jag var ändå redo att gå vidare. Jag ångrar inte en dag att jag tog mod till mig och bytte :) Jag har fina kollegor, arbetsuppgifter jag gillar, en spännande framtid där utveckling står i fokus. Jag har en av de bästa (kanske den bästa) chefer jag någonsin haft, hon och jag tänker lika och vill samma saker med vår verksamhet. Just nu är jag nöjd men jag kan inte se mig själv här i mer är ett par tre år till… sedan ska jag hitta mitt drömjobb hade jag tänkt…. vad det är vet jag inte riktigt men troligtvis inom HR eller chefsutbildning (hoppas jag). Jag har det senaste ett och ett halv två åren tränat mer regelbundet: cykling, löpning, yoga, powerwalks, styrka. De senaste året har jag stukat vänster fot ordentligt två gånger och det blir aldrig riktigt bra :( I våras började jag träna i grupp igen, riktigt riktigt kul och utmanande. Anmälde mig till Trailfit (löpstyrka utomhus i skogen för terränglöpare) och det var skitkul och gav väldigt mycket. Naturligtvis stukade jag foten kraftigt på tredje passet, så var den våren förstörd. Jag har nu anmält mig igen med start i augusti och denna gång ska jag fullfölja! Har ett Sigtuna stadslopp 8:e september att springa och då vill jag vara i form. Fokus denna höst är träning. För ett halvår sedan upptäckte jag Yoga ordentligt och kör regelbundet hemma. Tränar inte längre på F&S utan kör all träning hemma eller ute. Spar både pengar och tid. Numera finns det ju otal appar med gratis träningsprogram, yogapass osv. I höstas investerade vi i ett bra löpband och det har vi inte ångrat en sekund, alla använder det frekvent. Jag var skeptisk när Rikard föreslog att vi skulle köpa ett men gav med mig och det är jag glad för. Nu har han planer på att bygga ett eget litet utegym i trädgården och det är jag definitivt för. Se senaste två tre åren har vi jobbat mycket på att Samuel ska röra på sig regelbundet och periodvis lyckas vi riktigt bra. Vill att träning och rörelse ska bli en naturlig och viktig del i våra liv.

Idag sitter jag på jobbet och har ingenting att göra, så nu ska jag strax packa ihop och ta helg. Ska även jobba nästa vecka och förväntar mig att det blir lika lugnt då.

De senaste året har det också blivit en del resor: fjällen (Vemdalen, Idre, Björnriket), Kroatien, Italien, Spanien… Vi har rest både med och utan vänner. Vi har ett par familjer som vi umgås regelbundet med och också reser lite med. Annars har vår närmaste bekantskapskrets krymp lite (hinner inte med alla helt enkelt) till fyra fem familjer som vi regelbundet träffar. För vår del är det perfekt :)

Det är stängt för kommentarer.