Amanda
Då var hon äntligen här, vår lilla Amanda! Hade kunnat sätta min högra arm på att det skulle bli en pojke igen, så jag har haft lite besvär med att kalla henne för hon. Men nu har poletten trillat ner! Amanda föddes efter två och en halv timme på förlossningen och allt gick bra, kämpigt förstås men bra. Hade glömt hur jobbiga första dygnen är, inte tillräckligt med käk, omöjligt att sova, ont både här och där….! Men nu börjar det bli stabilare med sömn, mat, sömn, mat osv..
I torsdags fm fick vi åka hem till storebror, skönt. Samuels första ord när vi ringde och berättade att han fått en lillasyster var: Typiskt (han hade velat ha en liten “Bamuel”). Nu tycker han att det är okej med en lillasyster i alla fall.
Hur som helst känns det helt underbart att Amanda är född och hela familjen är hemma och myser och hittar “sina platser”! Lyckan är fullständig!!!